IT GOES UP; IT GOES DOWN

Aldrig varit med om en större berg och dalbana. Men just nu i skrivande stund (sekund) så är jag väldigt taggad på jobb. Nu har jag löst allt med boende till mitten av november vilket känns hur skönt som helst. Och det är det som gör de värt att stanna och brottas med ungar på dagis när man tjänar bra. Inväntar bara mitt polisutdrag hemifrån så kan jag börja jobba på dagis så fort som möjligt, känns lite hopplöst att få något annat just nu, dessutom när jag ska vara här så kort period så vill man inte ha en fast tjänst heller och behöva säga upp sig direkt..

Sen har jag intervju på måndag som jag ser fram emot!

BAKER

Marc by marc jacobs, mumma!

BELIEVE IN MAGIC

WALKING WITH MY FEET

Idag har vi gått en och en halv mil till jobzone, ett bemanningsföretag, följt av en kort sväng på Karl Johan för att köpa vinterjacka till janne!

Nu är vi tillbaka i soffläge med värkande fötter och jag blev nyss väldigt glad när jag gick in på min mejl då jag fått en intervju, nu håller jag tummarna för mig själv jävligt hårt för att jag ska få just det jobbet!

Igårkväll satt vi och myste med lite mumsmums som vi bakat med tjejerna vi bor hos, uppe på takterassen!



DAGENS SYSSELSÄTTNING

I väntan på bättre tider, så fick det bli kärleksmums!

I CAN SEE THE WORLD BEFORE MY EYES

Nu har det gått en vecka här i Oslo med Jeanette och Anna. Det är fortfarande lite upp och ner, vill ju inget hellre än att få ett jobb om en sekund. Söker massvis med jobb både här och hemma nu och tar första bästa i princip! Inte lättast att få jobb nu heller tydligen när alla studenter kommer hit, alla är tillbaka från semestern and so on, så vi håller fortfarande tummarna för att det ska dyka upp något snarast!



GRIPANDE

När jag kom hem den kvällen, medan min fru la upp middag åt mig, tog jag hennes hand och sa: jag har något att säga... Hon satte sig ner och åt tyst... jag tittade på henne och såg smärtan i hennes ögon... Plötsligt, visste jag inte hur jag skulle öppnar min mun, men jag var tvunget att säga det jag tänkte: 'Jag vill skiljas'... hon verkade inte vara vara upprörd av mina ord och försiktigt frågade mig: Varför? Vi talade inte den natten, och hon grät... Jag visste att hon ville veta vad som hände med vårt äktenskap, men jag kunde inte svara ... Det som hände var att hon hade förlorat mitt hjärta på grund av en annan kvinna vid namn Juana. Jag älskade inte längre min fru... Jag tyckte bara synd om henne! Med en stor skuldkänsla skrev jag ett avtal om skilsmässa och i detta avtal stannade hon med huse,bilen och 30% av vår verksamhet. Hon tittade på avtalet och rev den i bitar! Hon tillbringade 10 år av sitt liv med mig och vi var som främlingar! Jag tyckte synd om henne för all den tid som hon förlorat, sin energi men det kunde inte ändras! Jag älskade Juana! Plötsligt började hon skrika och gråta, som för att avreagera... Tanken på skilsmässa var nu ännu mer klart för mig... Nästa dag kom jag hem och hittade henne skrivandes vid bordet... jag åt inte och gick o la mig, jag var väldigt trött på att ha tillbringat dagen med Joanna... När jag vaknade, skrev fortfarande min fru vid bordet...Jag brydde mig inte och jag fortsatte sova... På morgonen presenterade mig hon för sina villkor inför skilsmässa: hon ville inte ha något från mig, men hon behövde en månads uppsägningstid innan skilsmässan... hon Bad i skilsmässa att under en månad, skulle vi leva som om ingenting hade hänt och bete oss normalt... Hennes anledning var enkel: vår son hade flera examen denna månad och ville inte att han skulle tänka på våra trasiga äktenskap... Jag var överens, men hon hade en annan begäran: Hon bad mig att minnas när jag bar henne till rummet den dagen vi gift oss... Hon Bad mig att ,för den månaden, varje dag bära henne från rummet till husets entredörr! Jag trodde att hon häll på bli tokig... Men för att det skulle sluta i fred, accepterade jag. jag sa det till Juana vad min fru bett mig och Juana skrattade högt och sa att det var absurt denna begäran, som inte fråga vilka knep min fru kunde användas av, hon skulle ändå bli tvunget att acceptera skillmässan... Min fru och jag hade ingen fysisk kontakt från att jag uttryckte mina avsikter av skilsmässa, så när jag bar henne första dagen, till dörren, kände båda oss dåliga... Vår son gick tillbaka o applåderar oss och säger: pappa håller på bära min mamma i famnen! ... Hans ord svider mig mycket... Jag gick på 10 meter med min fru i mina armar. Hon slöt ögonen och sa med låg röst: Säg inte till vår son om skilsmässa, snälla... Jag nickade med huvudet, lite skakad, och satte ner henne när jag kom till dörren... Hon gick för att vänta sitt transport för att gå till jobbet. Jag körde själv till jobbet.... Den andra dagen,var båda mer avslappnad, hon lutade sig mot mitt bröst och jag kunde känna dess doft av hennes blus... jag märkte att det var en tid sedan som jag inte sett henne noga. Jag märkte att det hon inte längre var så ung, hon hade några rynkor, några grå hår...! Skadorna på vårt äktenskap var anmärkningsvärt! för ett ögonblick tänkte jag och undrade: vad var det jag hade gjort? Den fjärde dagen, jag bar henne, kände jag att vår intimitet mellan oss håll på att komma tillbaka... Detta var den kvinna som gav mig 10 år av hennes liv, hennes ungdom... I femte och sjätte dagen, fortsatte att öka våra känslor...Jag sa ingenting till Juana i frågan. Varje dag var det lättare bära min fru och månadens slut närmade sig... Jag trodde att jag hade vant mig att bära henne och att var kanske därför gjordes allt mindre märkbar att bära sin kroppsvikt... en morgon när hon, efter att ha testat många klänningar sa hon: mina klänningar är för stora! och det var då jag visste hon var mycket tunn! Och det var faktiskt anledningen varför jag inte kännt sin vikt när jag burit henne... Snart kom jag på att hon hade begravt mycket smärta och bitterhet... Utan att inse det, rörde jag vid hennes hår... Vår son kom in i rummet och sa: pappa, det är dags att du bär mamma till dörren... För min son, Att se sin far, dag efter dag, BÄRA sin mor till dörren, hade blivit en viktig del av sitt liv... Min fru kramade honom, jag vände mitt ansikte ... Jag kände en stor rädsla att det skulle ändra mitt sätt att tänka om skilsmässa... när jag bar min fru i mina armar upp till dörren, kändes som den första dagen, dagen för vårt bröllop... Hon smekte min hals försiktigt och naturligt... Jag kramade henne starkt, som vår bröllopsnatt... Jag kramade henne och rörde mig inte, men hon kände det så tunt och smal att det gav mig sorg... Den sista dagen omfamnade jag henne och ville inte flytta... Jag sa: Jag insåg inte att vi hade kvar känslor för varandra,... Min son skulle till skolan och jag körde till kontoret... Jag gick ut av bilen, utan att stänga dörren, gick upp för trappan, Juana öppnade dörren och sade till henne: Jag är ledsen, jag är ledsen, jag vill inte skilja mig från min hustru...Joana tittade på mig, frågade mig om jag hade feber? Och jag sade: min fru och jag vi älskar varandra,... Det var bara att vi gick in i rutin och vi var uttråkad... Hittills värderar vi inte detaljerna i våra liv, men sedan jag började bära henne kom det igen, varje dag, rummet till dörren, jag inser att ska jag göra det förresten av våra liv... Till döden! Juana började gråta, gav mig en smäll i ansiktet, och stängde dörren... Jag gick ner för trappan, jag åkte i bilen, kom till floristbutik och köpte blommor till min fru... den unga kvinnan i floristbutiken frågade mig: vad vill du att jag skriver på kortet, herr.? 'Jag kommer att bära dig varje morgon, tills döden skiljer oss !', sa jag... Jag kom till mitt hus, med blommor i händerna och ett leende bara för henne... Jag sprang och jag gick upp för trappan, jag gick in i rummet...Och där hittade jag min fru, död! Min fru kämpade med den fruktansvärda sjukdomen cancer och jag var så upptagen med Joanna, att jag visste inte det... Min fru visste att hon var döende och begärde därför en månad innan skilsmässan, för att vår son inte skulle ha ett dåligt minne av en skilsmässa... för att han inte skulle ha en negativ reaktion! att, åtminstone till min son, kommer att vara i hans ögonen och sina minnen, att hans far var en underbar man, en man som älskade sin hustrun! Dessa små detaljer är det som är viktigt i livet, i en relation... Inte huset, bilen, pengar på banken... Detta verkar endast skapa en miljö som du tror kan leda dig till lycka, men i verkligheten: är det inte så! försök alltid hålla ditt äktenskap,din relation lycklig... Kom alltid ihåg den första dagen av dess historia... Ingen riktigt vet eller uppskattar det vi har tills vi förlora det!

HOPE

Dagarna varvas av hopp och förtvivlan än så länge, dock har det inte gått många dagar, i know, men om man är ivrig? och idag tändes hoppet en aning efter att ha varit på intervju, pjuh!

Av någon anledning föreställde jag mig på något sätt, fråga mig inte hur att man kunde åka hit och knäppa med fingrarna och börja jobba nästa dag. Så mina förväntningar som byggts upp av ingen grund har inte riktigt uppnåts, för riktigt så går det ju inte till...

Keep smiling anyway!


TD/HF

Några ansikten från förra helgen på vår återträff.. snyggt college, haha! :)

UNDER MY SHADES

LOOKING FOR JOB

Redan varit i oslo fem dagar. Några har tillbringats på stan, och runt om på Oslos gator och fina hus, andra har tillbringats hemma i soffan i mimmis lägenhet, idag är en sån dag också.

började söka en massa jobb i fredagskväll och har fortsatt sedan dess och hoppas det är någon som börjar nappa imorgon när det är ny vecka och folk är tillbaka på jobben igen.

Annars hade mimmi och jag myskväll igår. Jag gjorde iordning lax till oss med stekt skivad potatis och kokt sparris, stekta champinjoner och avocado till! följt av film, couples retreat!




GODBITAR











OSLO

Börjar redan känna mig som hemma. I förgår rullade mitt tåg in på oslo station och där mötte jag upp mimmi. Igår blev det en tur runt och genom oslo via bland annat, majorstuen, slottsparken, Karl johans gate, operahuset, akershus fästing och akers brygga, så nu har jag börjat bekanta mig med olika områden och det känns bra. Har aldrig varit i oslo förr och hade av någon anledning föreställt mig som om att det skulle lika stockholm på något sätt men det är långt ifrån. Inte allt lika stort och lätt att hitta!

Det blev några timmars promenad och vi avslutade kvällen med vin nere vid akers brygga, som är så galet fint!

Just nu sitter jag själv hemma i Mimmis och Mortens lägenhet, då Morten ska hem till danmark i helgen och mimmi är uppe i luften och jobbar!

har tagit tillfället i akt och sökt endel jobb så nu håller jag tummarna!

I CALL IT LIFE

Precis kommit hem efter en fantastiskt bra och minst sagt lyckad helg i Sälen. För att inte tala om vädret så har vi haft sommarvärme och stekande sol som bara det i sig har förgyllt dagarna och förhöjt upplevelsen av att träffa alla härliga kollegor från i vintras!

Det blev kramkalas med dem som redan anlänt när vi kom fram och sedan rullade folk in allt eftersom och sen var festen igång och glädjen som fanns bland alla gick det inte ta miste på, kära återseenden kort och gott!

Dag nummer två, alltså igår stod det kanot på schemat. Vi klev upp tidigt för att sedan hoppa in i bilar till stöten och vidare till Ljördalen en liten bit in i Norge där vi skulle starta för att sedan paddla tillbaka drygt 2 mil till stöten igen.

Med facit i hand är det den mest crazy turen med kanot jag någonsin har paddlat. Tillsammans med två stjärnor i samma kanot, kunde det inte bli annat än att gå bananas!

En forspaddlare skulle definitivt inte kalla det för fors men vi på en mer amatörmässig nivå kallar det för forsar som var längs med turen vi skulle paddla. Vi var skeptiska först och det såg inte ut som någon big deal, men det lilla räckte för att man skulle fastna, både en två och fem gånger... och vi var nog dem som lyckades flest gånger utan tvekan! Och i den största forsen kilades vi fast mellan två stenar och vattnet forsade och där var vi så nära som det går att hamna i det iskalla vattnet, fattar fortfarande inte hur vi lyckades att inte trilla i när kanoten står på högkant och tar in vatten och vi skriker som små barn!

Idag samlades vi i respektive avdelningsområde efter att vi städat ur stugorna och ätit frukost och pratade lite inför kommande säsong, innan vi avslutade med att käka buffé på O´learys!

Sammanfattningsvis en väldigt intressant och otroligt händelserik helg att lägga på minnet!

Såhär såg det delvis ut under turen, fast i kanoter!





LYX

Lyx att gå att hämta egenodlade morötter från trädgården!



LIVE FOR THE MOMENT

Packat klart det jag behöver att ha med. Nu ska jag fixa lite käk tills Hof kommer så vi hinner äta lunch innan vi styr mot Sälen! tjohoooo

BULLAR



MARÄNGSVISS

Hade en lugn dag igår där det inte hände så mycket, behövde en dag att inte göra så mycket på. Lagade lite mat och åkte och kollade på fotboll på kvällen! Saknar det en del så det är kul att träna lite och kolla på matcher när man väl är hemma!

idag har jag haft desto mer att göra, allt från att skjutsa mormor och morfar, till att handla och bakat bullar!

Ska bara packa lite nu inför imorgon då jag blir upplockad av Hof, och spenderar helgen i Sälen med återträff med kollegor från i vintras!




PANNCAKES

Idag blev pannkakslunch med Erika, så himla kul att träffas och väldigt gott med pannkakor, länge sedan sist! Vi hann byta lite ord i ett par timmar om allt och inget! Ser fram emot en säsong i Sälen tillsammans!

RINGS

RSS 2.0