Åtminstonde vill jag göra allt, eller väldigt mycket!
Hela livet har bestått av val. Val som jag delvis har valt att göra själv. Har det inte varit det ena så har det varit det andra och man har ständigt tvingats välja, fast det är väl det livet går ut på?:) 
Valen har varit både lätta och svåra, men nu har jag kommit till en vägskylt där jag varken vet vart och när jag ska gå. 
Fram tills för några dagar sedan var jag ganska säker på min sak, men nu är den säkerheten något helt annat. 
Jag väntar, måste ta en sak i taget.. och det känns kanske bäst även fast att man i studens hetta vill fortsätta gå.
Man får tänka långsiktigt och så länge viljan finns där så är det ingen omöjlighet!:)

Livet är en gåta!